När du står här framför världens tjockaste träd kan det kännas omöjligt att det faktiskt stod här när Jesus föddes, när de gamla ruinerna vid Monte Albán, bara några mil bort, fortfarande var livliga marknadsplatser fyllda av zapotekiska handelsmän och gudadyrkare.

Ljuset som speglas genom trädkronorna över din hud kanske speglade sig över ett barn, eller en hjort, långt innan vikingarna seglade över haven och innan de fornnordiska gudarna ännu fötts. Men här står det ännu, levande, med två tusen års berättelser genom de prasslande löven. Vad trädet bevittnat kan vi bara spekulera om — men idag kan vi höra skratt, idag kan vi äta traditionella handgjorda glassar i dess skugga. Och idag lurar faror mot trädet som det aldrig mött förut.

Oaxaca är en av de städer i Mexiko som flest resenärer sätter på sin lista men som alltför många besöker för hastigt. En natt, kanske två, en kvällspromenad längs Zócalo, ett foto av katedralen och sedan vidare. Det är synd, för Oaxaca är en stad som kräver tid — och som generöst belönar den som stannar.

Delstaten Oaxaca är hem för sexton ursprungsfolk, en av Mexikos stoltaste mattraditioner och en mezcalkultur som sträcker sig långt bortom vad som hinns med på en weekend. Staden själv är kompakt nog att utforska till fots men rik nog att fylla en vecka utan att du ens skrapat på ytan.

För någon vecka sedan stod jag i kön till Uxmals inträde och fick en påminnelse om att Mexiko är ett land av kontraster — även när det gäller hur man betalar. Vid kassan köper du nämligen två separata biljetter. En går till INAH, Mexikos kulturarvsmyndighet, och kan betalas med kort. Den andra är en lokal avgift som tillfaller ejido:n — den lokala markgemenskap som äger marken — och den vill ha kontanter. Parkeringen utanför? Bara kort. Alltså: tre betalningar, två olika system, och du behöver båda.

Det är Mexiko i ett nötskal år 2026.

I dag på förmiddagen samlades nationell tv, radio och en lång rad tidningar i det imponerande Gran Museo del Mundo Maya i Mérida för en presskonferens som berörde turismens framtid i Yucatán. Jag var på plats och lyssnade när delstatens turistminister Darío Flota Ocampo, den federala turistministeriets representant Carlos Alberto Presenda Jiménez och BBVA presenterade ett ambitiöst samarbete — men det var siffrorna de delade med sig av som verkligen stack ut.

Det finns en dag i maj då amerikanska barer fylls med margaritas, sombreros och grön-vit-röda dekorationer. Mariachimusiken vräker ur högtalarna, och folk skålar för Mexiko. Problemet? I Mexiko själv är det en ganska ordinär tisdag.